Forskningen på Bogesund

Fawn 992 (3).JPG

Efter att Bogesunds gods exproprierades av staten 1949 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedrivit experimentverksamhet på Bogesundslandet. Det finns stora områden med skogsexperiment där olika typer och hybrider av träd planterats för att undersöka hur de växer i det svenska klimatet. Det finns också områden som är inhägnade för att pröva påverkan av betesskador, områden där stolpar med olika behandlingar har placerats för att undersöka hur de klarar det svenska klimatet med mera.

Det har även bedrivits forskning på faunan, och då framförallt rådjur. Under 1990-talet så gjordes experiment i hur tät en rådjursstam kan bli. Under perioder hade Bogesund troligen Sveriges tätaste rådjursstam. Efter att försöket avslutades så har stammen en mer normal täthet.

Forskningen på rådjuren bedrivs fortfarande, nu i form av ett samarbete mellan SLU Grimsö forskningsstation och Jägareförbundet Stockholms Län. Forskningen finansieras delvis via Forskningstjugan. Just nu ligger fokus på sambandet mellan fästingburna sjukdomar och vilt. Som en del av forskningen så fångas varje sommar rådjurskid in för att prover skall kunna tas. En del rådjur utrustas också med sändare under våren för att kunna spåra hur de rör sig över Bogesundslandet. Vintertid används större fällor för att fånga vuxna rådjur och ta uppföljande prover. Det samlas också in fästingar och smågnagare för att undersöka hur stor andel som är smittade av olika sjukdomar.

Under 2019 kommer SLU Grimsö, att initiera ett nytt forskningsprojekt rörande vildsvinen på Bogesund. Syftet är bland annat att undersöka vildsvinens rörelsemönster, levnadssätt, hälsa samt att göra vetenskapliga beräkningar av omfattningen på skador orsakade av vildsvin.